1450 ton svensk ull slängs årligen

Att svensk ull är så lite värd är tragiskt och smärtar i en ullnörds hjärta. Uppväxten med får har visserligen bidragit till att jag är fullständigt ullpräglad, men jag kan inte förstå att detta magnifika material inte har större status i Sverige idag.

Sneglar vi mot vårt grannland Norge, anses får- och ullproduktion utgöra en viktig del av kulturen. Därmed har ull fått en helt annan prioritet, såväl politiskt som ekonomiskt. Bondekooperativet Nortuna sköter insamling, klassificering och försäljning av ull och idag är norsk ullproduktion en stolthet att ta lärdom av. Cirka 60% av norsk ull går på export (framförallt till Storbrittanien) och resten går till den inhemska textilindustrin. Idag är norska ullprodukter en stark kulturbärare som med framgång marknadsför Norge.

Även Sverige har en rik tradition av ullförädling och skulle mycket väl kunna profilera sin hantverkskultur med samma framgång. Tänk bara på Bohusstickning, spedetröjor, alla olika fisketröjor och klädedräkternas mönstrade vävar. I Sverige har dock en hel kedja av förädlingsmöjligheter gått förlorad, vilket gör det väldigt svårt att ta till vara på ullen på rätt sätt idag. Det saknas ett enhetligt klasificingssystem, möjligheter för uppsamling och sortering samt storskaliga spinnerier, väverier och stickerier.

Att nästan 1500 ton ull årligen slängs eller bränns, visar på hur lite ull värderas i Sverige. Det måste till ekonomiska och politiska prioriteringar för att vända detta slöseri till den tillgång ull faktiskt är. Ull måste få tillbaka den status den förtjänar och med en profilering av exklusivitet och hållbarhet, kan den mycket väl bli en stolt kulturbärare och stark exportvara även i Sverige. 

När jag började med Tordyvel, ville jag i första hand använda svensk ull. Tyvärr gick jag tidigt bet då det inte finns så tunt spunnen svensk finull och inte heller i den mängden som jag var ute efter. För handstickning finns det däremot mycket att tillgå, som tur är. Det som kom närmast mina prioriteringar, gällande kvalitet och djurhållningsetik, blev den ekologiska ullen som jag använder idag. GOTS-certifieringen gör den spårbar och borgar för en giftfri och etiskt produktion för såväl djur, natur som människor. Men, jag håller koll på den svenska ullens utveckling och en dag hoppas jag kunna erbjuda svensk ull i Tordyvels sortiment. Med stolthet.